Som en berg och dalbana...
Vissa dagar, sånna dagar som idag, känner jag mig full av sprudlande energi och det känns som att jag skulle kunna besegra världens alla problem. En sån dag där jag känner mig peppad, för att jag vet att jag kan göra precis allt det jag vill göra. Jag kan uppnå mina drömmar och ta mig ur den här skiten bara jag vill. Men sedan kommer frågan; hur ?
Det här humöret kan vända som på en femöring. Det räcker med världens lilla skitgrej för att få mig ur gängorna. Jag försöker att hitta saker som ger mig energi, i stället för saker som tar den. Men någonstans på vägen tycks jag ha en förmåga att ändå luta mig tillbaka på det som tar min energi. Kanske för att det är tryggt. Men hur kan det vara tryggt att leva på något som tar all min positiva energi och bara får mig att känna mig sämre ? På något sätt måste jag hitta min egen väg och ta mig ur allt det här ! Jag vet bara inte hur ?
Man kan bli knäpp av att inte veta eller undra vad man ska göra både i jobb och i livet , ena dagen vet man och nästa vet man inte alls , man längtar efter saker men trycker undan det för man vet att man inte kan få det nu av en eller annan anledning.
Man kan som du säger plugga och göra allt annat fast man har barn , barn är inget hinder om man inte låter dom bli det.
Jag kände som dej att allt bara var ett virrvarr och ingenting ville som jag ville , fast vissa dagar var ok såklart , jag frågade mej vad jag ville och hur jag ville må , sen struntade jag i alla varningar från "vissa vänner" och körde på , tex när jag flyttade till David och lämnade allt , det var skit skrämmande men jag visste att det var det jag ville.
mitt enda tips att få det man vill eller den känslan man vill ha är att köra på.Visst måste man ta hänsyn till andra som står en nära men man kan inte vara olycklig ( menar inte att du är det) bara för att man vill vara snäll.
det där du skrev med energin så gör jag också , faller tillbaka på det som faktiskt tar min energi och sen fattar jag inte varför inget händer , jag tror det beror på att vi är sårbara och hellre tar det vi är vana vid och intalar oss själva att det blir bättre , men det blir aldrig bättre om man inte hittar energin igen.
jag hoppas du kommer på eller får det du vill och att du blir att må mer bra än dåligt allafall och jag hoppas ni kommer ner i april ska tjata på KAlle jag med =)
det du skrev om nya ställen och vänner som snackar skit , det kommer man aldrig ifrån så det är bara att sålla eller skita i det och veta att man är bättre än det ..men det var skoj att flytta till växjö , kommer man till nåt nytt kan man vara den man vill utan att bli dömd eller ihågkommen för hur man var eller alla sina misstag för ingen vet om dom
kram på dej
