Peace & Love 2009.
Back to reality efter årets Peace & Love-festival. Jag skulle kunna göra om det en gång till.
På tisdagen kom Katarina hit för att vara inneboende över hela festivalen. Vi invigde kvällen med att kolla på One tree hill, käka chips och bara mysa. Sen tog vi oss en promenad ner till festivalområdet för att kika runt lite, nyktra. Det hände inte så mycket den kvällen. Mjukstart helt enkelt.
På Onsdagen var det dags för Hoffmaestro att spela. Det var också det enda bandet vi såg denna kväll. Drack lite och hade hur trevligt som helst. Gick för att möta Lovena och drog hem till Lisa en stund innan vi skulle skulle gå till spelningen. Världens sämsta scen btw ! Under all kritik. Jag hatade den verkligen. Grus. Damm. Äckel. Det verkade som att Hoffmaestro's spelning var startskottet för många och folk var som galna och hoppade och shoade. Dammet yrde och man fick vara glad om man ens fick luft. Fötterna var kolsvarta. Katarina snöt sig efteråt och snoret var svart (överskottsinformation, men då kanske ni fattar). Men det var en bra start på årets festival i alla fall. Det enda jag fasade för var att Laakso sen skulle spela på samma scen på Lördagen. Jag fällde många svordommar över det.
Torsdagen var en av de bästa dagarna. Började dricka tidigt och satt ute i det fina vädret och drack cider. När alla andra hade gått fortsatte jag och Katarina festen på gräsmattan med min musikspelare. Vi behöver inte så mycket för att ha roligt egentligen. Vi underhåller oss ganska bra ändå :) Volbeat spelade klockan tio och just vad det gäller spelningarna så låg den med på topp tre av de bästa. Jag skrek av bara sjutton när min låt kom, Maybellene i hofteholder. Sen bar det av in i öltältet där det var smockat med folk, alldeles för mycket och jag lägger nog ett klagomål på öltältet också, har faktiskt inte hört någon som tyckt att det har varit bra så som de haft det i år. Men skitsamma, det blev en ganska lyckad kväll ändå.
På Fredagen samlade vi ihop brudarna och satt ute i parken och drack och spelade "jag har aldrig" med Lovena's kortlek. Hur mysigt som helst, det var en av höjdpunkterna på Peace & Love. Efter en stund träffade vi en kille jag gått på samma skola som så vi sällskapade lite med dem innan det var dags att gå till The Sounds. Efter spelningen gick vi runt och gjorde lite allt och ingenting. Sent på kvällen hittade i alla fall på två killar som spelade guitarr för oss i parken, och det visade sig att de hade ett eget band som faktiskt verkar vara ganska så bra. Så vi missade en del av Mando Diao's spelning men det gjorde inte så mycket...
Lördagen var den dagen jag hade sett fram emot mest. Laakso's spelning ! Satt och rockade till Volbeat några timmar innan och var hur peppade som helst. Vi gjorde till och med en "girls gone wild"-video som A-c kallade det, haha. Men den behåller vi nog för oss själva. Laakso's spelning var som väntat the best ever ! Stod nästan längst fram och det var helt underbart !
På tisdagen kom Katarina hit för att vara inneboende över hela festivalen. Vi invigde kvällen med att kolla på One tree hill, käka chips och bara mysa. Sen tog vi oss en promenad ner till festivalområdet för att kika runt lite, nyktra. Det hände inte så mycket den kvällen. Mjukstart helt enkelt.
På Onsdagen var det dags för Hoffmaestro att spela. Det var också det enda bandet vi såg denna kväll. Drack lite och hade hur trevligt som helst. Gick för att möta Lovena och drog hem till Lisa en stund innan vi skulle skulle gå till spelningen. Världens sämsta scen btw ! Under all kritik. Jag hatade den verkligen. Grus. Damm. Äckel. Det verkade som att Hoffmaestro's spelning var startskottet för många och folk var som galna och hoppade och shoade. Dammet yrde och man fick vara glad om man ens fick luft. Fötterna var kolsvarta. Katarina snöt sig efteråt och snoret var svart (överskottsinformation, men då kanske ni fattar). Men det var en bra start på årets festival i alla fall. Det enda jag fasade för var att Laakso sen skulle spela på samma scen på Lördagen. Jag fällde många svordommar över det.
Torsdagen var en av de bästa dagarna. Började dricka tidigt och satt ute i det fina vädret och drack cider. När alla andra hade gått fortsatte jag och Katarina festen på gräsmattan med min musikspelare. Vi behöver inte så mycket för att ha roligt egentligen. Vi underhåller oss ganska bra ändå :) Volbeat spelade klockan tio och just vad det gäller spelningarna så låg den med på topp tre av de bästa. Jag skrek av bara sjutton när min låt kom, Maybellene i hofteholder. Sen bar det av in i öltältet där det var smockat med folk, alldeles för mycket och jag lägger nog ett klagomål på öltältet också, har faktiskt inte hört någon som tyckt att det har varit bra så som de haft det i år. Men skitsamma, det blev en ganska lyckad kväll ändå.
På Fredagen samlade vi ihop brudarna och satt ute i parken och drack och spelade "jag har aldrig" med Lovena's kortlek. Hur mysigt som helst, det var en av höjdpunkterna på Peace & Love. Efter en stund träffade vi en kille jag gått på samma skola som så vi sällskapade lite med dem innan det var dags att gå till The Sounds. Efter spelningen gick vi runt och gjorde lite allt och ingenting. Sent på kvällen hittade i alla fall på två killar som spelade guitarr för oss i parken, och det visade sig att de hade ett eget band som faktiskt verkar vara ganska så bra. Så vi missade en del av Mando Diao's spelning men det gjorde inte så mycket...
Lördagen var den dagen jag hade sett fram emot mest. Laakso's spelning ! Satt och rockade till Volbeat några timmar innan och var hur peppade som helst. Vi gjorde till och med en "girls gone wild"-video som A-c kallade det, haha. Men den behåller vi nog för oss själva. Laakso's spelning var som väntat the best ever ! Stod nästan längst fram och det var helt underbart !
Takida till Hultsfred.
Jag såg att Takida skulle komma till Hultsfred-festivalen i år. Jag hoppas, hoppas, hoppas att de kommer till Peace & Love oxå, men det borde de väl ? Förra året hade jag ingen vidare tur med banden. Jag köpte festivalpass innan jag visste vilka band som skulle komma eftersom vissa jag gillar har varit där varje år och alla sa att det var självklart att de skulle komma detta år oxå, men nej...det gjorde de inte. Men Takida var där förra året och det var nog det enda bandet som jag verkligen, verkligen gillade. Sen fanns det ju såklart andra band som var bra (dock inte så mycket mer än bra) som Jason Mraz och Afasi & Filthy. Även om Takida var det bandet jag gillade mest, så var det Afasi & Filthy som var höjdpunkten. Hur som helst, i år hoppas jag på lite mer tur när det gäller banden. Men banden är såklart inte det enda som spelar roll. Går man med rätt personer så är det ju hur underbart som helst i alla fall ! Det behöver inte vara massa olika band man ska se, det andra som kommer med på köpet räcker lång väg...
