gazela

När vi hade varit i Thailand i ungefär 1 vecka bokade vi en båttur till Phi Phi-öarna. Det tog tre timmar att ta sig med båt, men det var en väldigt behaglig båttur där du kunde ligga på däck bland en massa kuddar och sola och bara njuta. Det vågade en del på ditvägen och du kunde inte göra så mycket annat än ligga/sitta still, försökte man sig på att gå fick man hålla i sig hårt :)
Jag försökte ta massa bilder men det var svårt att få några bra då det tydligen nästan alltid är lite disigt runt Phi Phi-öarna. Otroligt fint med klipporna som reste sig upp ur havet lite här och var.
När vi kom fram till den största ön av Phi Phi-öarna fick vi välja om vi ville ta longtailbåten ut till revet och snorkla eller åka in till stranden. Jag tycker det är lite obehagligt med djupt vatten och har även haft lite rädsla för att bada bland fiskar så vi valde att åka in till stranden i stället. Vi fick låna snorkelutrustning och prova snorkla vid stranden i stället, vilket funkade lika bra det med eftersom det var mycket fisk där också och det var faktiskt riktigt roligt. Det trodde jag inte att jag skulle tycka eftersom jag har tyckt att det är ganska äckligt med fisk innan. Men de här var så fina ! :) Klara och fina färger, de vi såg mest av var gul & svartrandiga. Inga sånna där gråa äckliga saker som finns här hemma i Sverige, haha !
Vi hade ungefär 2 timmar på stranden innan det var dags att åka tillbaka. På tillbaka vägen åkte vi förbi en massa fina ställen, tex Maya Beach där de spelade in filmen The beach.
Stannade mitt ute på havet för ett badstopp oxå, men tror ni jag badade ? Knappast ! Man kunde se maneter som såg ut som gigantiska hamburgare.
Vi hade turen att få se solnedgången från havssidan oxå, så fint !
Det var en minnesvärd utflyckt med svenska guider och otroligt bra service. På hemvägen satt jag & alla de andra som var ute på däck och åt frukt och pratade med den ena guiden som berättade i stort sett allt man kan tänkas vilja veta om Thailand och hur thailändarna lever. Väldigt intressant. Just där och då, och även nu efteråt, så önskar jag att jag vore en sån person som bara kan släppa allt här hemma och åka orädd ut i världen och jobba. Men jag är alldeles för feg för det, jag får nog helt enkelt nöja mig med mina en- eller två-veckors-semestrar !